Till skillnad mot vår onkel är hans systerson inte ett dugg försiktig. De är lika gamla och bor i samma hus, men de är varandras raka motsatser. Är vår svåger försiktig så är systersonen mer tuff och kaxig. Han skulle t ex aldrig vänta på att bilarna stannade innan han gick över gatan utan istället gå rakt ut och helt enkelt stoppa bilarna från att köra vidare. En av anledningarna att familjen valde ut vår svåger till att guida oss och inte systersonen. Dessutom talar systersonen så fort att knappt ens familjen förstår vad han säger. Röker gör han också så honom hade vi något gemensamt med och gubben av alla tycktes förstå precis vad systersonen sa, trots att gubben bara kan några ord på spanska.
Systersonen och gubben språkades ofta vid när vi var hemma hos familjen. De gick till colmadon ihop. De rökte tillsammans. Delade på en cola och diskuterade allt mellan himmel och jord. En vecka med mig, menade systersonen, så lär han sig spanska. De kom bra överens de där två. Om det berodde på att de förstod varandra eller just för att de inte gjorde det det må vara osagt. Men de gillade i alla fall att hänga ihop.
Min gubbe gillar att bära hatt. Han kom med en svart hatt och köpte två ljusa under tiden i Santo Domingo. Han hade alltid någon av hattarna på sig. Sista dagen vi var där. Dagen innan vi skull åka, ville systersonen att han skulle ge honom en av sina hattar som minne. Jag tror att han helst ville ha den svarta. Den som gubben hade när han kom. Men det fick han inte, den var gubben för fäst vid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar