Familjen..

FAMILJEN...


Efter ett tag blev det alltmer liv och rörelse utanför. Musik, folk som pratade högt och ogenerat med varandra, mammor som ropade på sina barn, barn som lekte och skrattade, billarm som tjöt, larm som gick och försäljare som körde runt i bil eller på cykel och ropade ut vilka billiga, frächa varor dem hade till salu.


Vid 11-tiden tog vi en taxi till min svärsons familj. De bor precis mittemot basebollplanen i sitt kvarter. . Vi träffade farfar och farmor som bott i huset i 30 år. I huset bor också en son och två döttrar med sina barn och barnbarn. Farmor har ett vakande öga över allt som händer och sker från det yngsta barnbarnsbarnet på 3 månader till den äldsta dottern som är runt 40 år. Men huset är stort och alla hjälps åt.


Alla tog emot oss med glädje och värme. Vi blev bjudna på fruktmix, kaffe och middag. Middagen fick serveras i omgångar eftersom familjen är så stor att de inte får plats samtliga vid bordet. Så vi fyra fick äta för oss själva. Det kändes lite konstigt i början men vi vande oss. Efter middagen kom alltid farmor med kaffe till mig och gubben. Huset har två stora verandor, en på övervåningen och en på undervåningen och det var på verandorna man umgicks. Farmor lagade regelbundet kaffe även till några som arbetade på basebollplanen. Då tog hon kopparna med sig ut på verandan och ropade ut mot basebollplanen så att de kom och hämtade sitt kaffe. Hon berättade för mig att hon själv inte dricker kaffe men att hon älskar doften av det.


Det regnade ordentligt åtminstone fem gånger den dagen. Vi tog ändå en promenad till parken. Överallt var det liv och rörelse, dofter och musik. Lösa hundar sprang kring benen, barn tjänade en slant genom att pusta skor. I varje hörn fanns en colmado och ibland fler. Glass och fruktförsäljare åkte fram och tillbaka flera gånger även här. Det luktade kyckling och friterat bröd. Folk pratade och gestikulerade. Bilar tutade, hundar skällde och barnen stojade. När regnet åter började ösa ner gick alla upp i rök....